Tyréns del i projektet
Haparandabanan ska klara kraven för höghastighetståg vilket innebär att dynamiska analyser av broarna erfordras, totalt 9 broar.
Tyréns uppdrag innefattade totalt 9 broar vilka skulle
genomgå dynamisk kontroll för
höghastighetståg. Bland broarna fanns ett antal
plattrambroar och några kontinuerliga balkbroar, samtliga med
genomgående ballast. Olika typer av broar erbjuder olika
konstruktiva utmaningar vad gäller de dynamiska kontrollerna.
Vid de kontinuerliga balkbroarna var den största utmaningen
att klara normkravet på en maximal acceleration i brobanan
på 3,5 m/s2. För att uppfylla detta tvingades vi i
några fall öka tvärsnittshöjden på
farbanan. Detta innebär en styvare konstruktion vilket minskar
accelerationerna. En annan lösning hade kunnat vara att
ändra spännvidderna, men detta ville vi undvika då
det var stöd i vatten för vilka det erfordras vattendom
och ändringarna hade krävt nya vattendomar vilket i sin
tur är en tidskrävande process. För plattrambroarna
var de istället ett annat fenomen som var den största
utmaningen. Plattrambroar får en egenmod där de
svänger i längsled, en form av longitudinell
böjning. Denna egenmod leder till att man får
böjning på "fel sida" i ramhörnen. Man kan dock
anta att denna svängning ej uppträder på detta
sätt i verkligheten, detta pga. Motfyllningen mot rambenen.
För att modellera den interaktionen mellan bro och fyllning
valde vi att öka dämpningen för just de egenmoder
som uppvisade denna svängning. Dämpningen sattes till 5%.
Denna åtgärd resulterade i att effekten av
böjmoment med "fel tecken" eliminerades. Det bör dock
tilläggas att det saknas forskning inom detta område -
kunskapen om hur interaktionen mellan bro och mark fungerar i
realiteten är bristfällig.