Byggande på avfallsupplag

Byggande och anläggande på avfallsupplag

En åtgärdsutredning i Malmö hamn blev uppslaget till projektet om avfallsupplag. Tyréns genomförde på uppdrag av Fastighetskontoret i Malmö en omfattande utredning inför projekteringen av en ny cementdepå.

Vid de geotekniska och miljötekniska undersökningarna, visade det sig att hushållsavfall hade deponerats på fastigheten och höga halter av metan uppmättes. Det blev därför viktigt att undersöka hur gassäkerheten långsiktigt kunde garanteras inför byggandet av depån.

Detta väckte fler frågor.

Problem med avfallsupplag
Det finns drygt 4 000 äldre avfallsupplag inom områden som tidigare utgjorde samhällens och städers utkanter. Idag ligger dessa gamla soptippar inom områden som är i färd med att exploateras, eller redan har bebyggts med industrier eller bostäder.

Många av dessa har en pågående gasproduktion som kan leda till negativa effekter genom de risker som följer med bildandet av metan.

Deponigasen är en dessutom en stark växthusgas. Andra viktiga aspekter är risker för sättningsskador på hus och ledningar och givetvis förorenad mark och förorenat grundvatten i deponins närhet och omgivningar.

Frågor runt avfallsupplag
Tyréns och Avfall Sverige tog tillfället i akt att använda erfarenheten från utredningen i Malmö hamn som underlag för att försöka svara på ett antal frågeställningar kring exploatering av mark i anslutning till eller på gamla deponier, i synnerhet där potentiella gasrisker finns.

• Finns det metoder att avgöra om risker kan uppkomma vid och efter exploatering?

• Vilka åtgärder finns som är säkra i ett långt perspektiv?

• Kan urgrävning och bortforsling ibland vara enda möjligheten, trots att det är dyrt?

• Vilka erfarenheter finns från områden med bebyggelse eller andra verksamheter på eller nära gamla deponier?

Erfarenheter om avfallsupplag
Undersökningarna av Östra hamnområdet i Malmö med anledning av projekteringen av en ny cementdepå påbörjades 2007 och avslutades hösten 2010. Enligt arkivmaterial framgick att området omgavs av vallar bestående av slamsten eller god byggnadsfyllning.

Innanför denna invallning hade sopor deponerats under 1960- och 70-talet, främst hushållsavfall och matjord. Att området varit en gammal soptipp var inte känt bland de berörda då planerna på cementdepån tog form.

Av denna anledning gjordes flera undersökningar;

• kartläggning av föroreningar i mark, luft och vatten

• bedömning av behov av efterbehandlingsåtgärder

• riskanalys

• kontroll av avfallets sammansättning och djupläge

• mätningar av deponigas

Förekomst av deponigas resulterade i frågan om hur gassäkerheten långsiktigt skulle kunna garanteras för framtida byggande inom fastigheten.

Tyréns tog fram ett åtgärdsförslag med olika alternativ för att lösa problemet med gasproblematiken och den uppenbara risken för sättningar. Malmö stad valde att stabilisera avfallet med cement.

På så sätt skulle - åtminstone i teorin – metanbildningen upphöra på grund av pH-höjningen i marken när cement blandades med avfallet. I detta avseende var metoden obeprövad, men har använts i andra sammanhang, men då enbart som metod för att öka hållfastheten i mark.

Metoden innebar att sättningsproblematiken löstes som en positiv bieffekt.

 

{{item.Firstname}}-{{item.Lastname}}

{{item.Firstname}} {{item.Lastname}}

{{item.Title}}

{{item.Office}}

{{item.Phone}}

{{truncateEmail(item.Email)}}

{{VCardText}}