Solkartan

Solkartan är ett webbaserat verktyg som beskriver hur mycket solenergi som når ett tak under ett år.

Med hjälp av en solkarta över din stad eller kommun är det möjligt att göra en bedömning av hur mycket solenergi ni kan producera under ett år. Alla byggnader i en stad, en kommun eller ett helt län kan solinventeras och kartan ger alla fastighetsägare tillgång till informationen i ett webbaserat interaktivt verktyg.

Solkartan i 2D

I en solkarta som presenteras i 2D-miljö får du information om ett specifikt tak sett ovanifrån. Då användaren klickar på ett tak poppar en dialogruta upp som beskriver takets yta, inkommande solenergi, och förväntad solelproduktion utifrån vald systemverkningsgrad och andel av taket. Följ länkar till vissa av de Solkartan 2D Tyréns gjort och se bild på popup-ruta nedan.

Här finns redan solkartor på plats:

Solkartan Stockholm

Solkartan Göteborg

Solkartan Linköping

Solkartan Örebro

Solkartan Botkyrka

Solkartan Kumla

Solkartan Norrköping

Solkartan Västerås

Solkartan Uppsala

Solkartan Mölndal

Solkartan Österåker

Solkartan Landskrona

Solkartan i 3D
Vi erbjuder också Solkartan 3D som visar varje enskild byggnad i interaktiv 3D-miljö, dvs. förutom information om tak får användaren också information om hur mycket solinstrålning som når byggnadens samtliga fasader. Se exemplet med Uppsala och Mölndal nedan genom att följa länkarna nedan:

 

Solkartan Uppsala 3D 

Solkartan Mölndal 3D

När användaren klickar på ett enskilt tak, kommer det upp samma dialogruta som i fallet med 2D. I nedre vänstra hörnet finns en 3D-ikon som öppnar byggnaden i en 3D-vy där man kan vrida runt och zooma.

 


Vilken typ av underlag behövs?


När vi tar fram en solkarta bygger vi den dels på meteorologi för orten, dels från ett 3D-underlag som beskriver takkonstruktionerna. För den meteorologiska delen använder vi 10 års SMHI-data och för takkonstruktionerna har vi tre typer av indata:

  1. Kommunens egen laserdata med hög upplösning, till exempel 13 punkter/m2. Ju större punkttäthet, desto större möjlighet att inkludera detaljer som skorstenar, ventilationsrum och andra hinder i energiberäkningen. Se till exempel länk till Solkartan Uppsala där detaljrikedomen är stor (ca. 20 punkter/m2).
  2. 3D-underlag baserat på flygbilder. Resultatet blir bra även om mindre föremål på tak (skorstenar etc.) inte kommer med i analysen. Den här typen av underlag har vi använt för till exempelvis Solkartan Örebro.
  3. 3D-underlag baserat på Lantmäteriverkets NH-data (laserdata med ca. 0,5-1 punkt/m2). När vi utgår från den här datatypen minskar detaljrikedomen, särskilt på mindre tak, och i vissa fall är taken inte rätt representerade. 

 

 

 

 

 

 

 

{{item.Firstname}}-{{item.Lastname}}

{{item.Firstname}} {{item.Lastname}}

{{item.Title}}

{{item.Office}}

{{item.Phone}}

{{truncateEmail(item.Email)}}

{{VCardText}}