Nyheter
11 oktober 2022

Återbruk ur en arkitekts synvinkel

Lina Broström, arkitekt och rektor för arkitekturakademin på Tyréns, har länge intresserat sig för hållbart byggande, cirkularitet och hur vi kan skapa hållbara samhällen. Ta del av Linas tankar kring återbruk; varför det är viktigt och vilka utmaningar det kommer med.

Vi måste få till ett mycket mer cirkulärt tänkande för att uppnå de globala målen och Agenda 2030.

Förändringen från att bygga nytt till att även se över möjligheten att återbruka både material och hela byggnader har skett väldigt snabbt, vad tror du att det beror på?

En stor del av det handlar om att vi har insett att vi inte kan fortsätta som tidigare. Vi kan inte producera material på samma sätt, när vi vet att våra resurser är ändliga. Vi måste helt enkelt gå från det linjära tankesättet till ett mycket mer cirkulärt tänkande för att uppnå de globala målen och Agenda 2030.

Hur ser man inom arkitekturen och branschen på den här utvecklingen som vi ser nu?

Den utveckling som sker är väldigt spännande, det ställer helt nya krav på hur vi designar, och vi behöver tänka till lite när vi använder oss av det befintliga. Det handlar om att omvandla en sak till någonting nytt, även om vi arkitekter såklart alltid har opererat i någon form av befintligt bestånd. Det som däremot har blivit mer aktualiserat nu är att återanvända byggnadselement som fönster, dörrar och andra material. Det är en väldigt spännande utveckling.

Att kunna återanvända byggnadselement kräver en del arbete. Till exempel i form av inventering och se över sammansättning och så vidare. Hur går det till egentligen?

Ser man till tegelstenar till exempel är det framförallt viktigt att först utreda om de kan demonteras. Då behöver man se över så att murbruket inte är alltför starkt, så det är ju många delar som man behöver väga in för att demontera en byggnad. Det handlar i mångt och mycket om hur byggnaden faktiskt har satts ihop. Så det är en del av en inventeringsprocess när man tar isär byggnaden, och att då även se över kvaliteten på tegelstenen och kvaliteten på leran, sett till när den är producerad. Så det är ju en kvalitetsgranskning man får göra i den här inventeringen.

Vi måste vara väldigt smarta med det byggda beståndet, där vi måste använda nya material på rätt sätt och i rätt situationer.

Till syvende och sist så brukar det ofta handla om pengar – för det är ändå kostnader kopplade till återbruk. Och vad är egentligen billigast, går det ens att göra en ekonomisk jämförelse mellan att återbruka eller bygga nytt? Går det att sätta ett pris på återbruk?

Den ekonomiska aspekten är en väldigt intressant fråga. Inom arkitekturen pratar man ofta om kvalitet eller tidlöshet, man pratar om det vi bygger som någonting som håller länge. Om en byggnad håller i 100 år, vad är det som krävs för att den ska hålla? Det är klart att det är många aspekter som påverkar, men i grund och botten handlar det om att vi måste vara väldigt smarta med det byggda beståndet. Det handlar om att vi måste använda nya material på rätt sätt och i rätt situationer. Så det är en komplex fråga, särskilt när man sedan ska sätta pris på det.

Det man kan göra är att sätta ett pris på koldioxidutsläpp, för när man står inför dilemmat att riva eller bygga nytt behöver man se hela kostnaden. För om man river ur ett cirkulärt perspektiv så måste du även se till återvinningen av materialen. Genom att förädla byggmaterial så kan mer material återbrukas. För det är kanske inte alltid så att man kan ta det befintliga materialet och använda det direkt. Utan det finns behov av företag som kan bidra i att ta tillvara på materialet, allt från fönster, dörrar, stålbalkar och kontorsinredning.

Vi har sett att det har vuxit fram väldigt intressanta nya logistikkedjor när man börjar prata återbruk, för det krävs väldigt mycket planering. För det är en process från att ta isär någonting, förflytta det till en lokal för att börja se på kvaliteten på materialet, och det är först i det skedet som det är möjligt att titta på eventuell förädling av materialet. Så återbruk kräver en helt ny form av planering, men också nya logistikkedjor. Och det är ju en av de större utmaningarna som nämns kopplat till återbruk.

Finns det något mer du vill tillägga kring återbruksfrågan?

Återbruk är ett väldigt intressant tema att diskutera, och generellt så hoppas jag att återbruk blir det nya normala. Vi behöver använda oss av återbruk för att klara de mål som bland annat är uppsatta inom Agenda 2030.

Återbruk i fokus

Ett hållbart samhälle kräver smart hushållning med befintliga resurser. Genom att möjliggöra återbruk och ombyggnad skapar vi en bättre morgondag.​

Läs mer

Två perspektiv på återbruk

Andreas Behm Fredin, divisionschef, och Lina Broström, arkitekt, delar med sig av sina respektive perspektiv på återbruk.

Lyssna på podden