Beräkningsverktyg för hållbar bostadsförsörjning

Med stigande bostadspriser, decennier lång kö till hyresrätter i Sveriges storstäder och ett byggande som kom av sig, framstår bostadsmarknaden som allt mer otillgänglig. Vi ser en utveckling där socialtjänsten tar ett allt större bostadsförsörjningsansvar med sociala kontrakt, även för grupper utan sociala problem, medan bostadsförsörjningsplaner upprättas utan ett tillräckligt kunskapsunderlag om bostadsbehovet. Tyréns har ett beräkningsverktyg för kommuner som behöver planera för en socialt och ekonomiskt hållbar bostadsförsörjning.

I den statliga offentliga utredningen "Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar" konstateras att ingen kommun, i sitt arbete med bostadsförsörjning, tagit reda på hur bostadsbehovet verkligen ser ut. De beskriver bostadsbehovet som jämförelsen mellan det utbud som finns och det utbud som skulle ge varje hushåll en godtagbar bostad.

Tyréns har i ett forskningsprojekt tillsammans med KTH-Arkitekturskolan, Boverket, Uppsala kommun tagit fram ett beräkningsverktyg som besvarar just den frågan.

Beräkningsverktyget ger en kommun (eller region) ett unikt underlag för att arbeta med socialt och ekonomiskt hållbar bostadsförsörjning. Verktyget ger ett detaljerat underlag för vilken typ av lägenheter, och hur mycket de får kosta, som behövs för att säkerställa att alla hushåll kan bo i en en godtagbar bostad. Verktyget visar vilka demografiska grupper och hushållstyper som är utsatta och skapar på så vis förståelse för vilka åtgärder som ger bäst resultat.

Inom forskningsprojektet testades verktyget på Uppsala kommun inför deras arbete med sin bostadsförsörjningsplan. Analysen visade att ungefär 9 100 hushåll, som behövde ett godtagbart boende 2017, inte kunde få det bland de bostäder som bjudits ut under året. Ungefär 6 600 av dessa hushåll hade för svag ekonomi för att kunna ha råd med ett godtagbart boende, medan ungefär 2 500 hushåll hade tillräcklig ekonomi men kunde inte ta del av utbudet på grund av trösklar på marknaden: de hade inte råd med den insats som krävs för att få tillgång till det ägda boendet, de hade inte den kötid som behövdes för att få tillgång till godtagbara hyresrätter.

Vad som är en godtagbar bostad bestämdes tillsammans med Uppsala kommun med hjälp av Boverket, och är en fråga om varje kommuns (eller regions) ambitionsnivå när det gäller hållbar bostadsförsörjning. En godtagbar bostad är dock inte för trång i förhållande till hushållets storlek och inte för dyr i förhållande till hushållets ekonomi.

“En godtagbar bostad är inte för trång för antalet personer eller för dyr för hushållets ekonomi." 

Tyréns vill nu komma i kontakt med fler kommuner, regioner eller andra intressenter som vill använda och på så sätt vidareutveckla beräkningsverktyget.

Beräkningsverktyget kan även användas för analyser av bostadsmarknadens funktionalitet på kommunal, regional eller nationell nivå. Som exempel skulle det gå att beräkna hur många parhushåll som inte kan få en godtagbar bostad om de separerar eller skiljer sig, eller hur många barn över en viss ålder som inte kan få en godtagbar bostad om de flyttar hemifrån.

 

Läs mer i Robin Svenséns blogginlägg:

Beräkningsmodell för bostadsförsörjning

FAQ om Beräkningsverktyget för hållbar bostadsförsörjning