Undersökning visar: Kommunernas reservkraft klarar inte långvariga elavbrott   

Hur väl rustade är egentligen Sveriges kommuner för ett längre elavbrott? I en ny undersökning som har tagits fram av Tyréns, uppger visserligen åtta av tio kommuner att de har reservkraft för samhällsviktiga funktioner på plats. Men samtidigt visar resultaten på brister när det gäller den långsiktiga motståndskraften. Av de kommuner som har reservkraft tillgänglig är det endast knappt var tredje som bedömer att den räcker längre än tre dygn. 

Tjänsteområde:

• Elkraft

Tema:

• Energiförsörjning
• Försvar och säkerhet

– I ett säkerhetspolitiskt läge där hot mot energiförsörjningen inte längre kan uteslutas, väcker siffrorna frågor om kommunernas faktiska beredskap, berättar Jonas Lindberg som är ansvarig för elkraft på Tyréns och fortsätter;

– Reservkraft handlar inte bara om att ha teknisk kapacitet på plats, utan även om bland annat driftsäkerhet uthållighet och tydliga strukturer.  

Lokal beredskap avgörande vid störningar  

När elförsörjningen påverkas är det ofta på lokal nivå som konsekvenserna blir som mest påtagliga. Kommunala verksamheter som äldreomsorg, skolor, vattenförsörjning och teknisk infrastruktur är beroende av en stabil energitillgång för att fungera även under kris.  

– Att klara några timmars avbrott räcker inte. Kommunerna behöver planera för scenarier där elen är borta i dagar eller kanske veckor.

Behov av tydligare struktur och ansvar  

Enligt Jonas Lindberg finns det behov en mer långsiktig syn på energiberedskap. Fler kommuner behöver också anamma Energimyndighetens initiativ för robusta kommuner, samt deras  vägledningar och verktyg för hantering av reservkraftsprocessen. En vägvisare är även satsningen Robusta Sjukhuset, som är Myndigheten för civilt försvars nivåindelning av sjukhusens försörjningssystem och reservkraft. En indelning som tydliggör både ansvar och förväntningar när det gäller robusthet.  

– På samma sätt måste kommuner hitta strukturer som kan tillämpas för deras samhällsviktiga verksamheter. Generellt behöver även fler kommuner arbeta med krisfokus som delar i de övergripande energiplanerna. 

Samarbete krävs för ökad motståndskraft

Enligt Jonas Lindberg finns ofta en utbredd föreställning om att kommunen har planerat för alla krisscenarier. Men så är inte alltid fallet, och i praktiken krävs ett närmare samarbete mellan kommuner, fastighetsägare och privata aktörer för att stärka den samlade beredskapen.  

– Reservkraft behöver lyftas till kommunernas ledningsnivå och integreras i både energiplaner och kriskommunikation. Först då kan vi skapa en uthållig energiberedskap.