Blogg

Hur blir en kommun bäst på hållbar mobilitet?

Den 19 maj var det dags igen att kora Sveriges mobilitetsbästa städer. Priset delades ut fjärde året i rad, i samarbete mellan Dagens Industri och Tyréns. I år satt även The Train Brain med i projektgruppen som har analyserat mobildata. Ett riktigt spännande och utvecklande samarbete!

Sektor:
  • Infrastruktur och transport

Tjänsteområde:
  • Trafik

Tjänster:
  • Mobility management

  • Kollektivtrafik

  • Allt för cykling

  • Trafikanalys

  • Strategisk trafikplanering

Det som slog mig vid prisutdelningen var hur oerhört roligt det är att se glädjen och stoltheten hos vinnarna! På sätt och vis förvandlades dataseten och siffrorna som vi hade undersökt och bearbetat så länge på vår egen kammare från grå materia till en levande verklighet som betyder mycket för mottagarna! Och det med rätta!

Tydliga mål och långsiktiga styrdokument ger resultat

Årets ranking visar mer än tidigare att goda resultat inom hållbar mobilitet kräver tydliga mål att minska bilandelar och öka det hållbara resandet,
långsiktighet i styrdokument och politisk vilja och prioriteringar som håller över tid. En jämförelse med den första rankningen för fyra år sedan visar en tydlig trend att de kommuner som lyckas bäst har de viktiga styrdokumenten på plats. Från tidigare tio kommuner är det nu hela 19 som får full pott inom denna kategori! Trafikstrategier, flexibla parkeringstal och en strategi för laddinfrastruktur är dokument som ger riktning och gör det möjligt att hålla i utvecklingen över tid. Här är det inte bara de största kommunerna som gör bäst ifrån sig utan vi har flera kommuner med under 100 000 invånare (Solna, Karlstad, Växjö och Sundsvall) och ett helt gäng som har högst 150 000 invånare, där även vinnaren Lund finns med. 

Mölndal blev mandatperiodens mobilitetsraket. Foto: Pax Engström
Det här är en glädjande utveckling mot ett stabilt kommunalt arbete mot mer hållbart resande.

På konferensen fick jag bland annat frågan om höga poäng inom denna kategori är en garanti för hållbart resande och det enkla svaret är naturligtvis nej. Det är många andra aspekter som spelar in. Och kommunen rår inte för alla. Bland annat kan statliga styrmedel ha en riktigt stor påverkan på kommuninvånarnas resbeteende som kan både hjälpa och stjälpa kommunens arbete. Just därför är det viktigt att kommunerna genom allt som planeras och byggs både signalerar och kommunicerar till sina invånare att hållbart resande är det normala, självklara och önskvärda resbeteende i kommunen. Ju mer vi bygger städer för människor desto vanligare kommer det att bli att bilen stannar hemma!

Jag är redan nu nyfiken på vem vi träffar på prispallen nästa år!

 

Läs nyheten om Sveriges mobilitetsbästa städer 2026

Rankingen bygger på KPI:erna: ambition, förutsättningar och utfall:

  • Vilken ambition visas upp i mål och styrdokument.
  • Vilka förutsättningar finns för hållbar mobilitet, t.ex vad gäller infrastruktur.
  • Utfallet handlar om beteende, hur invånarna i kommunen reser och med vilka färdmedel. 
Christine Schnabel, Hållbar mobilitet
Christine Schnabel
Hållbar mobilitet