Hotbilden mot Sverige ökar och vår infrastruktur sätts alltmer under press. Inte minst är energiförsörjningen i riskzonen. Oavsett orsak, visar det omfattande strömavbrott som nyligen ägde rum i södra Europa på samhällets sårbarhet när elen slås ut. Det faktum att fem fartyg misstänks ha orsakat skador på undervattenskablar i Östersjön sedan 2023 är ytterligare ett konkret bevis på vår utsatthet. I dagsläget vet vi också att det finns många andra möjliga hot i form av cyberattacker mot det svenska elnätet och fysisk påverkan på kraftkällor.
Mot den här bakgrunden är det välkommet att regeringen nyligen presenterade ett myndighetsuppdrag (Fö2025/00713) för att stärka säkerheten i Östersjöområdet. Det här är ett lovvärt initiativ, men tyvärr långt ifrån tillräckligt. Att säkra eltillgången behöver prioriteras bättre inom ramen för totalförsvaret, och det måste ske genom en större nationell satsning med tydliga lokala planer för tillgång, produktion och lagring av el. Energimyndigheten som sektorsansvarig myndighet visar på behoven i sammanställningen Hot- och riskbild sektor energiförsörjning (2024). Myndigheten varnar här för att det saknas planer för vissa områden inom energiförsörjningen, samtidigt som vissa befintliga planer är otillräckliga.
Vi menar att det nu krävs krafttag för kraftförsörjningen. Reservkraft och energilagring kommer att bli allt viktigare inslag för framtidens försörjningsförmåga, tillsammans med utveckling av geografiskt oberoende elproduktion. Det är nu hög tid att staten utökar sitt ansvar för svenska folkets tillgång till energi genom ett större helhetsgrepp.
Utbyggd reservkraft är ytterst nödvändig för att trygga energiförsörjningen ur ett totalförsvarsperspektiv. I dagsläget finns det flera intressanta reservkraftssatsningar som pågår i olika delar av Sverige. Problemet är att det handlar om enstaka initiativ som inte länkas samman i en enhetlig plan.
Detsamma gäller tyvärr även för energilagring. Energimyndigheten genomför just nu det lovvärda projektet Robust. Inom programmet har kommuner kunnat söka stöd för investeringar som bidrar till att minska sårbarheterna vid störningar eller avbrott i energiförsörjningen. Det här är självklart positivt, men samtidigt behövs helt andra investeringsnivåer för att skapa en hållbar energilagringslösning för hela Sverige. Det kan heller inte vara så att lagringskapaciteten kopplas till de kommuner eller andra aktörer som tar initiativ och ligger långt framme i planeringen. Alla Sveriges invånare har rätt till säkrad kraftförsörjning, oavsett om du bor i Ystad eller Haparanda. Med andra ord är det tydligt att vi behöver vi en statlig övergripande handlingsplan.
Därutöver är det även viktigt med en statlig satsning på lokal energiproduktion. Inom EU pågår just nu utveckling av så kallade energipositiva distrikt. Den här utvecklingen bör Sverige ta fasta på och skapa strukturerad lokal fossilfri energiproduktion, som även kan kombineras med energilagring.
En ytterligare dimension handlar om att engagera näringslivet i arbetet. De svenska företagens behov av energi kommer att öka dramatiskt under de kommande åren, och även här finns sårbarheter som måste kunna hanteras. Därför är vi övertygade att näringslivet behöver medverka i insatserna för en hållbar utveckling av kraftförsörjningen, till exempel genom modeller för offentlig-privat samverkan. Dels med delning av risk och kostnad, dels med tydliga incitament.
Dagens situation är ohållbar och det är bara en tidsfråga innan någon del av vårt svenska elkraftssystem utsätts för påfrestning som leder till stora konsekvenser för samhället. Sverige behöver ett ökat fokus på lokal reservkraft, energilagring och produktion, kombinerat med ett engagemang från näringslivet. Det är med andra ord hög tid för en större och mer konkret nationell satsning på samhällssäker kraftförsörjning.
