Värmeböljorna har avlöst varandra runt om i världen denna sommar, och det här även något som i hög grad väntas drabba Sverige framöver. Vilka utmaningar som kommuner har för att effektivt arbeta med att skapa svalka i utomhusmiljöer visar ett nyligen genomfört examensarbete på Lunds universitet.
Värmeböljor väntas bli mer regel än undantag i framtiden, även här i Sverige. Nu menar experter på Tyréns att samhället måste bli bättre på att skydda invånarna från extremvärme.
– Framför allt är det barn, äldre och sjuka som drabbas av höga temperaturer, men det kan även påverka utomhusarbetande och bidra negativt till handel och turism. Det handlar om att skapa svalka i stadsmiljöer när värmetopparna slår till, och säkra verksamheter som sjukhus, äldreboenden och skolmiljöer, berättar Gunnar Svensson som är expert på klimatanpassningar vid Tyréns.
Ett nyligen avslutat examenarbete från Lunds universitet visar också på utvecklingsbehov. En del kommuner har visserligen börjat göra beräkningar av värmens påverkan inom olika delar av kommunen, men de har inte kommit vidare med konkreta strategier och planering.
– Den stora utmaningen är egentligen inte att ta fram siffor, utan att använda resultaten på rätt sätt i en långsiktig planering och investering. Det är bråttom med fler förberedelser. Som exempel kan vi ta arbetet med att skapa nya gröna ytor, där plantering av träd kan ta upp till 20 år innan de ger effekt, berättar Madeleine Granlund, klimatstrateg, som har skrivit examensarbetet Framtidens handlingsplan för värme på Lunds universitet.
En värmestrategi kan handla om att beräkna antalet träd som behövs i stadsmiljön och hur gröna korridorer och parkmiljöer skapas. Andra viktiga delar att bygga in i strategin är vattenytor som ger avsvalkning.
– Vissa byggnader kan också behöva vara tillgängliga efter ordinarie öppettider, för att kunna vara en plats för kommuninvånare vid extremhetta. Utbildning av kommunernas medarbetare och kommunikation är också delar som behöver finnas med i planen, berättar Gunnar Svensson.
En ökad krontäckningsgrad ger en stor effekt som klimatanpassnings- och hälsofrämjande åtgärd. Det finns flera sätt att med t ex naturbaserade lösningar skapa mer hälsofrämjande miljöer som både ger svalka och möjlighet till social aktivitet, säger Anna Olsson som är landskapsarkitekt vid Tyréns. Strategier och åtgärder kan handla om att förbättra befintlig grönstruktur genom att utöka gröna stråk och skapa vildare parkrum. Under sommaren kan man satsa på tillfälliga åtgärder som inte bara berikar stadens rum med skugga och svalka utan också bidrar med möjligheter till social aktivitet.
Träden är inte heller bara viktiga som direkt skydd för hetta, utan också som vattenmagasin. Värme är som bekant inte den enda vädermässiga utmaningen. Skyfall är ett annat fenomen som väntas bli allt vanligare, och eftersom träd binder stora mängder vatten avlastar de avrinningssystemen. Har vi en väl utarbetad strategi och plan för hur vi ska hantera värme i framtiden möjliggör vi också för positiva synergieffekter på andra ekosystemtjänster.
– Sedan binder de ju dessutom koldioxid, så träden ger oss egentligen en win-win-win-situation. Här i Sverige behöver vi generellt bli bättre på plantering av träd i stadsmiljön och blicka mot föregångsstäder. En sådan är London som utarbetat en långsiktig strategi för hur träd ska skyddas, underhållas och hur man verkar för att plantera fler, berättar Gunnar Svensson.
En kommun som har påbörjat planeringen för att skapa mer svalka i staden är Falkenberg. Arbetet finansieras med medel för klimatanpassning från Länsstyrelsen.
– Värmeplanering handlar om att skapa trygghet för våra invånare inför en framtid som kommer att innebära klimatmässiga påfrestningar. Till att börja med genomförde vi en så kallad värmekartering för att titta på nuläget och risker, och såg då behov av varierande lösningar i olika delar av staden. Åtgärder som kan bli aktuella framöver är gröna stråk som sammanbinder svala zoner, till exempel parker och platser med närhet till vatten, berättar Malin Jarl vid Falkenbergs kommun.
