Nyheter
22 januari 2020

Intressentdialog på riktigt – mindre risk och mer möjligheter

Klarar du kraven på dialog enligt ISO och GRI, men känner att det inte har den påverkan det borde på din organisations hållbarhetsarbete? Ett forskningsprojekt finansierat av Sven Tyréns Stiftelse tittar närmare på hur intressentdialogen kan förbättras och därmed stärka hållbarhetsarbetet – en intressentdialog på riktigt.

Grunden för ett framgångsrikt arbete med hållbarhetsredovisningar och ledningssystem är att identifiera och prioritera organisationens viktigaste hållbarhetsfrågor. Intressentanalys och intressentdialog är viktiga verktyg i detta arbete, som i förlängningen borde leda till ett bättre hållbarhetsarbete med en minskad påverkan på människa och miljö. I praktiken är analysen dock ofta en pappersprodukt och dialogen bristfällig.

Forskningen finansieras av Sven Tyréns Stiftelse

Detta är en utmaning Tyréns har tagit sig an, genom ett forsknings- och utvecklingsprojekt finansierat av Sven Tyréns Stiftelse. Under två år kommer en projektgrupp kombinera erfarenheter från medborgardialog från planeringsprocesser, med erfarenheter från intressentanalyser och intressentdialoger inom ramen för ledningssystem och hållbarhetredovisning.

– Medborgardialogens alla olika sätt för dialog är väldigt inspirerande, det finns så otroligt mycket mer möjligheter än intervjuer och enkäter, säger Annika Ekengren, projektledare för forskningsprojektet på Tyréns.

Detta tvärvetenskapliga förhållningssätt ger ett unikt tillfälle för lärande och utveckling, som skapar möjligheter för en bättre dialog både i planprocesser och hos organisationer. För stora möjligheter finns det! En dialog som sker på ett genomtänkt sätt kan skapa förtroende, delaktighet, samarbeten och utveckling av hållbarhetsarbetet. I projektet tas en standardiserad metod fram, kombinerat med praktiska verktyg.

– När man inte behöver diskutera metod, kan man fokusera på resultatet, fortsätter Annika för att förtydliga målsättningen av projektet.

Det finns dock större risker än man kan tro med en dåligt genomförd analys och dialog. Ett oklart syfte kan skapa förvirring, är det dialog, konsultation eller information som ska ske? Ett ogenomtänkt urval kan leda till att resultatet ifrågasätts och diskussioner om representativitet kan uppkomma. En dialog utan återkoppling kan dessutom leda till minskat förtroende och minskad benägenhet att samarbeta i framtiden.

Annika summerar detta enkelt:

– Det är viktigt att intressenten får veta på vilket sätt dialogen kan påverka hållbarhetsarbetet, för att inte skapa orealistiska förväntningar.

Forskningsprojektet påbörjades under 2019 med kartläggning och metodutveckling. Under 2020 kommer arbetet testas hos både organisationer och i planprocesser. Hör gärna av er till projektledaren på Tyréns om ni är intresserade av att delta i arbetet.

Illustration: Sofie Rådestad, Tyréns