Svenska hamnar har alltid varit en central del av Sveriges infrastruktur och ekonomiska utveckling. Men i en tid präglad av geopolitisk instabilitet och nya säkerhetspolitiska mönster ställs hamnarna inför helt nya utmaningar. En färsk undersökning från Tyréns visar nu att beredskapen för framtiden är långt ifrån tillräcklig.
Undersökningen visar att endast 13 procent av de största svenska hamnarna planerar för NATO-anpassning inom de kommande tre åren. Av dessa uppger dessutom tre fjärdedelar att finansiering saknas. Samtidigt menar närmare sju av tio hamnar att det inte finns någon plan alls för att möta de krav som ett NATO-medlemskap kan innebära.
– Med tanke på den geopolitiska situationen och att fokus på säkerhetsfrågor ökar, får det ses som anmärkningsvärt att det råder så mycket osäkerhet, säger Ulrica Nilsson, divisionschef Infrastructure på Tyréns.
Den ryska invasionen av Ukraina, ökade spänningar i Östersjöområdet och en alltmer oförutsägbar handelspolitik från USA, gör att hamnarna inte längre enbart kan ses som viktiga för regional utveckling och logistiska knutpunkter. De är också strategiska resurser för både militärt och civilt försvar.
– Hamnarna är en del av Sveriges kritiska infrastruktur. I kristider blir de avgörande för att upprätthålla försörjningskedjor och möjliggöra militär närvaro. Därför måste vi se på hamnarna med nya ögon, säger Ulrica Nilsson.
Trots utmaningarna finns en stark framtidstro bland hamnarna. Många arbetar redan med elektrifiering och planerar för laddinfrastruktur för fartyg. Men när det gäller säkerhet och försvar är bilden mer splittrad.
– Vi ser en tydlig vilja till klimatomställning, men när det gäller geopolitik och försvar är beredskapen låg. För att lyckas krävs tydliga politiska beslut, långsiktiga investeringar och en ny syn på hamnarnas roll för Sveriges robusthet och säkerhet, avslutar Ulrica Nilsson.
