Nyheter
28 april 2020

Barnens behov i fokus när barnkonventionen blir lag

I Sverige sätter vi ett stort värde på inkludering och att låta många komma till tals. Generellt sett är vi också bra på att lyssna in barnen. Men då handlar det ofta om till exempel trygghet i skolan eller säkra cykelvägar till fritidsaktiviteter. Från och med 1 januari i år är FN:s Barnkonvention svensk lag och det inte längre en bonusinsats att ta med barnperspektivet i sin samhällsplanering. Nu måste alla statliga, regionala och kommunala förvaltningar ta hänsyn till vilka konsekvenser deras beslut får för barn och unga.

När vi bygger en ny väg eller förtätar ett bostadsområde påverkar vi vardagen för barn och unga. Därför är det viktigt, ur ett demokratiskt perspektiv, att nå även dem när vi bjuder in till olika former av samråd och dialog.

- Barn rör sig på ett annat sätt i sitt närområde än vuxna gör och de använder platser på ett sätt som vi kanske inte tänker på om vi inte ser till att fråga barnen själva, säger Johan Wahlgren som är expert inom social hållbarhet på Tyréns.

Barn och ungdomar har svårt att göra sig hörda

Det finns flera skäl till att barnperspektivet behöver lyftas utöver andra hållbarhetsperspektiv. Barn och ungdomar deltar inte i de vanliga samhällsprocesserna där vi vuxna kan göra oss hörda. Och de kan inte heller välja mellan alla färdsätt utan behöver kunna ta sig fram på trygga gångvägar eller med en kollektivtrafik som tar hänsyn till deras behov.

- Om vi till exempel tänker oss en ny park eller en ny cykelväg. För att få med barnens behov behöver vi använda andra arbetssätt än de samråd kommunen är skyldig att bjuda in till, säger Johan.

FN:s barnkonvention är lag i Sverige sedan den 1 januari

Sedan den 1 januari i år är Barnkonventionen svensk lag. Det innebär att barnens bästa ska värnas vid alla samhälleliga beslut som påverkar barn. Konkret betyder det att du som samhällsplanerare behöver analysera dina utvecklingsidéer utifrån ett barnperspektiv. Varje beslut som innebär en fysisk förändring av en miljö som är en del av barns vardag ska analyseras utifrån hur barn använder platsen.

- Det här är en positiv utveckling och vi märker att allt fler hör av sig för att få hjälp med en barnkonsekvensanalys som del av sitt beslutsunderlag. Kunderna som hör av sig är osäkra på hur de bäst tar reda på hur barnen påverkas av ett projekt, hur de ska analysera hur barn använder en plats. Då kan vi ta på oss ”barnperspektivglasögonen” och använda våra modeller för att ta reda på fakta, säger Johan.

Rita ut din skolväg på kartan.
I en barnkonsekvensanalys, BKA, är det viktigt att involvera barnen via intervjuer och att till exempel att låta dem rita in sin skolväg eller sitt lekområde på en karta. Ofta upptäcker vi då värden som vuxna har svårt att uppfatta.

Interaktiva kartor och dialoger

En barnkonsekvensanalys, BKA, innebär till exempel att informera sig om vilka rörelsemönster barnen har och vad de värdesätter. Och då ingår också att ta reda på hur de kommer att kunna använda till exempel en ny park eller cykelväg. I analysen tydliggörs vilka konsekvenser planerade förändringar får för barn genom att föra dialoger. Till exempel genom att intervjua barnen medan de gör specifika interaktiva övningar som exempelvis att rita ut sin skolväg eller sina lekområden på kartor samlas viktig information in. Det kan också ingå att observera hur de använder den tilltänkta platsen innan den görs om. Ibland finns det värden som som vuxna har svårt att uppfatta, vilket kan leda till negativa konsekvenser för barn.

- På Tyréns är vi vana att lyfta fram många olika perspektiv i våra utredningar och analyser. Att arbeta med barn och med barnperspektivet är inte nytt för oss. Det som är nytt är att vi ser att att andra förvaltningar och organisationer i samhällsbyggnadsbranschen som vill lära sig hur olika projekt påverkar barn, avslutar Johan Wahlgren.

 

Om Barnkonsekvensanalys (BKA):
Genom en barnkonsekvensanalys uppmärksammar vi både barnperspektivet – när vuxna tar hänsyn till vilka konsekvenser deras beslut får för barn – och barnens perspektiv – när barn och unga tillfrågas om deras egna åsikter och perspektiv. Vi gör vårt bästa för att se världen med barnens ögon – det är som att ta på sig ett par ”barnperspektiv-glasögon” – och se hur vinklar, höjder och trafik i den byggda miljön ser ut från barnens perspektiv.