Allt fler pratar om att arbeta datadrivet och evidensbaserat, men det är inte bara modeord. Tack vare teknikens utveckling är det allt enklare att samla in data och med hjälp av denna arbeta mer strategiskt och målinriktat med sina insatser. Det är en process att bli mer datadriven, och det kommer att förändra sättet vi arbetar på. Digitaliseringen och att arbeta datadrivet är dock inget vi kan värja oss mot, utan är lika oundvikligt som den industriella revolutionen en gång var.

En miljardindustri som påverkar många

Den lokala och regionala kollektivtrafiken kostar cirka 40-45 miljarder kronor om året, enbart i trafikeringskostnader. (Trafikeringskostnader innefattar kostnaden för att köpa in bussar, avlöna chaufförer, köpa in bränsle, ungefär hälften av detta är skattefinansierad.) Utöver trafikeringskostnaderna tillkommer kostnader för att underhålla och utveckla infrastrukturen. Enbart stadsmiljöavtalet (det nationella bidraget för kollektivtrafik- och cykeltrafikåtgärder) uppgår till 1 miljard kr per år. Och därutöver tillkommer satsningar som redovisas i den nationella infrastrukturplanen, RTI-planerna och kommunernas satsningar. Kollektivtrafik är helt enkelt en miljardindustri.

Samtidigt är trafikflöden och hur kollektivtrafiken fungerar en återkommande fråga som diskuteras på många håll. Det ställs höga krav från befolkningen på punktlighet, samtidigt som kollektivtrafiken påverkas av yttre faktorer som kan vara svåra att beräkna. Det är därför hög tid att se över hur vi kan arbeta mer datadrivet och systematiskt för att kunna utveckla kollektivtrafiken utifrån fakta och därigenom satsa på rätt insatser.

Visualisering ger ett gemensamt språk

Tack vare positionsdata och teknikens utveckling kan trafikflödet visualiseras och studeras utifrån den faktiska situationen och de faktiska förhållandena. Det ger trafikplanerare en unik möjlighet att arbeta datadrivet och evidensbaserat, och inte längre arbeta utifrån gissningar och antaganden.

– Att bygga resonemang och insikter på data är i sig inget nytt, det tycker vi ingenjörer om att göra. Och idag har vi den möjligheten även när det kommer till trafikflöden, förklarar Eva-Marie Wenehed, trafikplanerare och produktägare för Flowmapper på Tyréns.

För att arbeta mer evidensbaserat och datadrivet har Tyréns tagit fram verktyget Flowmapper, för att på ett enkelt sätt visa olika aspekter av framkomlighet. Med hjälp av positionsdata kan Flowmapper bland annat visa medelhastighet, andel långsamtgående fordon, spridning av körtid, punktlighet, differens mellan tidtabellstiden och körtiden. Statistiken är visualiserad på 25-meters sträckor, vilket ger en unik noggrannhet.

– Tack vare den stora databasen som Flowmapper är baserad på och uppdelningen på korta sekvenser blir det tydligt var och vilka framkomlighetsproblem som finns, och när på dygnet de uppstår. Genom att visualisera trafikflödet blir det mer lättillgängligt även för personer som inte är trafikplanerare. Det innebär att man i en arbetsgrupp får ett gemensamt språk och tydligt kan se vad som påverkar trafiken, säger Eva-Marie Wenehed.

Eftersom Flowmapper samlar in och lagrar data löpande är det möjligt att studera förändringar över tid, och agera som underlag för att genomföra åtgärder för en optimerad trafiksituation. Det datadrivna förhållningssättet tillsammans med evidensbaserad information ger förutsättningar för kommuner och kollektivtrafikhuvudmän att ta välgrundade beslut för en förbättrad trafiksituation.