Nyheter
11 juli 2018

Flexibla städer kräver flexibel planering

Nya ekostäder i all ära, men det är ännu smartare att återanvända det vi redan har och bygga flexibelt så att vi kan ändra användningsområde i framtiden. Det menar Hanif Kara, byggnadsingenjör på Tyréns dotterbolag AKT II i London.

Hanif Kara kände tidigt att hans gebit som civil- och byggingenjör kändes trångt och begränsat med för lite svängrum för att utvecklas. Så han valde att ta egna initiativ för att vidga sina vyer.

– Jag tittade runt omkring mig och såg hur vi ingenjörer var allt för vetenskapliga samtidigt som arkitekterna generellt sett inte var tillräckligt vetenskapliga, säger Hanif Kara.

– Så är det i mångt och mycket än i dag och det måste vi ändra på. Byggingenjörerna borde komma in tidigare i utformningen av processen och vi måste samverka bättre. De två disciplinerna måste lära sig att jobba på ett annat sätt, säger Hanif Kara, professor i ”Practice of Architectural Technology” vid Graduate School of Design på Harvard.

– Detta är alltså inte en skola i ingenjörsteknik utan en designskola. Men det faktum att skolan anlitade mig, en praktiserande ingenjör, visar att de förutsåg behovet av att ändra på arbetssättet redan under utbildningen.

– Både arkitekt- och ingenjörsutbildningar kan dra nytta av den här typen av tvärvetenskaplig samverkan. Omställningen kommer att kosta lite, men det är en investering som lönar sig och som vi kommer att få tillbaka. För det är ett måste för framtiden.

Ett bra exempel på ett mer framsynt tankesätt är Masdar City i Abu Dhabi. Det är en stad som planerats från grunden för att bli den första koldioxidfria staden och en förebild för hållbar urban utveckling över hela världen.

Tanken när man började bygga Masdar City var att revolutionera tänkandet om städer och den byggda miljön. Forskare från många olika skolor liksom många olika konsulter och entreprenörer var med i utvecklingen av staden. Tyréns dotterbolag AKT II har jobbat med ett av de två första kvarteren. Genom experimentell miljöteknik lyckades man bland annat sänka temperaturen i staden med tio grader i jämförelse med miljön runt omkring.

– Vi jobbade med ett öppet och tillåtande mindset för frågor som normalt hamnar i mellanrummet mellan arkitekter och ingenjörer.

– Fast egentligen är jag inget stort fan av experimentella ekostäder som man per definition bygger från grunden. Det finns en motsättning i detta eftersom de flesta av våra städer redan är byggda. Därför måste vi investera i återanvändning av de byggnader vi redan har, i stället för att riva ner det gamla och bygga nytt. Vi måste bygga så att vi får ut mesta möjliga av byggnaden och infrastrukturen – så att vi kan byta användningsområde vartefter efterfrågan förändras.

Redan i dag finns några intressanta exempel som vi kan lära av. Till exempel King’s Cross som är ett av de största ombyggnadsprojekten i London. Det som tidigare var underutnyttjad industriell ödemark förvandlas nu till en ny del av staden med hem, affärer, kontor, gallerier, barer, restauranger, skolor och till och med ett universitet.

– Området har blivit en viktig forskningskorridor för tvärvetenskaplig forskning för hållbara städer. Den kunskapen kan vi ta med oss in i framtida projekt. Och vi kan använda den i våra arkitekt- och ingenjörsutbildningar.

– Ett annat intressant exempel är London Southbank Tower Building där man – i stället för att riva den 26 våningar höga byggnaden – har sparat strukturen och understrukturen och sedan byggt 12 nya våningar ovanpå den gamla byggnaden.

Bloomberg European London Building, i dag en av världens mest hållbara kontorsbyggnader, är också en förebild att dra lärdom av.

– Här var vi tvungna att ta hänsyn till existerande byggnadskomplex, viktorianska avlopp, järnvägslinjer och London historia. Detta är något vi även kommer att stöta på i andra europeiska städer, till exempel Paris och Berlin. Även i Skandinavien.

– 70 procent av våra gamla byggnader är tillräckligt bra för att återanvändas så vi måste lära oss bra vägar för att göra detta. Vi har inte råd med något annat – varken ekonomiskt eller för miljön skull.

Hanif Kara hoppas också att vi i framtidens städer kommer att ha omfamnat tekniken för att göra både byggandet och fastigheterna mer energieffektiva.

– Även detta är ett måste om vi ska kunna rädda vår planet.