Ljus beräknas stå för 80 procent av alla våra sinnesintryck. Oavsett om vi är medvetna om ljuset eller inte så påverkar det såväl vår biologi som våra känslor och upplevelser.
Annika Kronqvist är ljusdesigner och inredningsarkitekt på Tyréns. Genom ljus förenar hon kreativt tänkande med teknik för att skapa stämningar och välbefinnande hos människor.
- Ljus är mer än bara belysning; det har direkt effekt på pigghet, aktivering, social interaktion, vår tillgänglighet och även på olycksrisk och självskattad hälsa, säger Annika Kronqvist.
På Tyréns använder Annika Kronqvist sina ljuskunskaper till stor del inom vårdmiljöer. Genom olika typer av belysning bidrar hon bland annat till att styra biologiska rytmer hos människor.
- Det ljus som vi lever i påverkar oss rent biologiskt och stöder vår dygnsrytm så att den ser likadan ut från dag till dag. Många tillbringar den största delen av sin vakna tid på sin arbetsplats, varför det är där vi får den största andelen ljus. Är arbetsmiljön ljusfattig ökar känsligheten för ljus kvällstid, särskilt för korta (blå) våglängder som är vanliga i bildskärmar och läsplattor, säger Annika Kronqvist.
Vid användning av bildskärmar sent på kvällen kan man försena sin dygnsrytm, men tidigarelägga den om man utsätter sig för ljus under tidig morgon fram till sen eftermiddag. Det är vanligt att vintertid lida av försenad sömnfas och sömnbrist, så kallat socialt jetlag, särskilt bland yngre personer. För kvällsmänniskor eller ungdomar med socialt jetlag är det jobbigt att gå upp tidigt och omställningen till sommartid kan ta flera veckor.
När på dygnet man är i en ljus miljö har alltså stor påverkan på oss
Ljus under morgontimmarna har visat sig vara speciellt bra mot utveckling av bland annat depressiva besvär och är mer verkningsfullt än om man är i ljus på eftermiddagen.
I en arbetsmiljö där verksamhet bedrivs hela dygnet är stödjandet av den individuella dygnsrytmen särskilt viktig, eftersom skiftesarbetande kan vara extra utsatta för olika sjukdomar. För mycket ljus på natten och för lite ljus på dagen, av en dålig kvalitet, kan genom störd dygnsrytm påverka hjärtaktivitet, skapa stress och förhöjda hälsorisker.
- Vi föredrar alla dagsljus framför vanlig elbelysning, och dagsljus påverkar humör, vakenhet och välbefinnande i positiv riktning. Starkt elljus kan göra att man känner sig mer vaken och har lättare att utföra krävande uppgifter, men kan inte mäta sig med dagsljus när det kommer till bland annat beslutsfattande, säger Annika Kronqvist.
Inom vården har man sett att tillgång till mer dagsljus gör personalen mindre stressad och ökar välbefinnande, samtidigt som våra biologiska processer förbättras när det finns dagsljus. Forskningsstudier* har också visat på att positiva sociala beteenden förstärks med dagsljus. För patienter ändrades upplevelsen av smärta med tillgången till dagsljus och mer dagsljus sänkte intaget av smärtstillande medicin.
- Vill man vara rädd om sin dygnsrytm räcker det att vara ute i dagsljus trettio minuter om dagen. Men vill man skapa en behaglig visuell miljö krävs det att man tar hänsyn till såväl gestaltning som till hur man skapar ett biologiskt aktivt ljus genom sammanvägning av elljus och dagsljus, utan att överstimulera och stressa oss, säger Annika Kronqvist.
*Folkhälsomyndigheten “Ljus och hälsa - En kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljö”.