Nyheter
29 april 2019

Minskad övergödning när musslor, alger och tång plockas upp ur haven

Livsmedelsproduktionen nämns ofta som en av de största miljöbovarna. Men det finns livsmedelsproduktion som gör nytta för miljön. Musslor och ostron till exempel är nyttiga för både människa och miljö.

Ida Ingmarsson och Frida Franzén på Tyréns är med i ett treårigt forskningsprojekt som ska undersöka hur övergödningen kan minska genom att vi tar upp biomassa ur haven.

- Vi ser att vi kan minska näringsbelastningen av haven genom att skörda till exempel musslor, alger och tång. Det är ett viktigt komplement till åtgärder för att minska det läckage av näring som kommer från avlopp och jordbruk, säger Ida Ingmarsson.

Övergödning är ett stort problem i hela Östersjöregionen och hittills har det varit störst fokus på att minska det läckage av näring som kommer från land. Syftet med det här projektet är att komplettera med åtgärder som tar upp näring från haven för att minska mängden kväve och fosfor.

- Våra hav tar emot mängder av näring som inte tillhör det naturliga kretsloppet, till exempel de mineraler som hamnar i vattnet från olika typer av gödningsmedel. Här behöver vi istället försöka återvinna mer av den näring som redan finns i omlopp, till exempel genom att vass och tång kan användas som gödsel, fyllnadsmaterial eller för att producera biogas, säger Frida Franzén.

Musselodling och vasskörd kan sluta kretsloppen av kväve och fosfor
Initialt har projektet undersökt den ekologiska potentialen för olika typer av biomassa. Forskarna vill ha svar på hur framgångsrik musselodling eller vasskörd kan leda till att sluta kretsloppen av kväve och fosfor. Nästa steg är att se vilka aktörer och intressenter som finns och vilka möjligheter och hinder som finns för att utveckla den här typen av verksamheter. En gemensam utmaning är att få tillstånd för verksamheterna, andra hinder skiljer sig åt.

- Olika typer av verksamheter för att återvinna näring från haven har olika möjlighet att lyckas. För musslor, ostron och alger finns efter frågan på marknaden. För vass och tång däremot är marknadsvärdet lågt eller obefintligt. Därför ska projektet även titta på samhällsnyttor som de olika verksamheterna skapar, säger Frida.

När analyserna av potential, aktörer, hinder och samhällsekonomi är klara ska projektet presentera ett antal förslag till hur nya riktlinjer som kan underlätta för att intresserade aktörer ska kunna komma igång med verksamheter som musselodling eller vasskörd.

- Förutom att sluta kretsloppen och minska övergödningen finns även andra positiva bieffekter såsom levande kustsamhällen, lokala jobb, och ekosystemtjänster, avslutar Ida Ingmarsson.

 

Fakta om projektet:
Projektet heter Marin bioekonomi för cirkulära flöden av kväve och fosfor i Sverige och är ett treårigt forskningsprojekt finansierat av FORMAS. Ida Ingmarsson och Frida Franzén från Tyréns är med i arbetet tillsammans med forskare från KTH, Anthesis Enveco AB och IVL Svenska miljöinstitutet. Projektet studerar ett antal verksamheter som innebär att biomassa tas upp från haven och på så sätt bidrar till minskad näringsbelastning. Med biomassa menar vi här ostron, musslor, vass, alger, tång och sjöpung.