Cykelbarhet, eller cykelvänlighet, beskriver hur inbjudande gator och vägar är att cykla på. Genom att kombinera vad vi vet om cyklisters preferenser med öppen data har vi skapat underlag till riktigt bra cykelkartor och planeringsstöd.
Cykelbarhet, eller cykelvänlighet, beskriver hur inbjudande gator och vägar är att cykla på. Genom att kombinera vad vi vet om cyklisters preferenser med öppen data har vi skapat underlag till riktigt bra cykelkartor och planeringsstöd.
Alla cyklister är olika, men de flesta föredrar cykelbanor före att samsas med bilarna. Och när cyklisterna ändå måste samsas med bilar uppskattar de flesta när det är få bilar som håller en låg hastighet. Det här och en rad andra uppfattningar om cyklisters preferenser ligger till grund för en unik och nationellt täckande cykelbarhetsklassificering.
Det finns flera syften med klassificeringen. Ett syfte är att göra kartor som de ovan, som till exempel kan användas i översiktlig planering eller för att hitta trevliga vägar att cykla på och undvika trafikfarliga alternativ.
En annan tillämpning är i trafikmodeller eller tillgänglighetsstudier eftersom klassificeringen försöker spegla cyklisters preferenser och därmed kan bidra till mer trovärdiga ruttningsutfall. Färgerna i kartan kan helt enkelt översättas till kostnader eller motstånd per meter i ruttningar eller analyser då en mer olämplig väg att cykla på ger högre motstånd än exempelvis en cykelväg. Det är egentligen där som klassificeringen av cykelbarhet verkligen kommer till sin rätt, inte i karta.
Med metoden blir det till exempel möjligt att jämföra var cyklister antagligen väljer att cykla med dagens förutsättningar med var de helst skulle vilja cykla om förutsättningarna var bättre. Det kan ge uppslag om var cykelvägar behöver byggas. Materialet skulle även kunna användas för att förbättra effektbedömningar och uppskatta cykeltrafikalstring.
Ett exempel på tillämpning. Mellan ett antal närliggande tätorter bör det vara möjligt att cykla då avståndet orterna emellan och befolkningsunderlaget motiverar det.
Den schematiska kartan beskriver ett exempel på tillämpning. Mellan ett antal närliggande tätorter bör det vara möjligt att cykla då avståndet orterna emellan och befolkningsunderlaget motiverar det. De smalare linjerna visar på kortaste vägen och de bredare på de vägarna som bara erbjuder en cykelbarhet över ett visst tröskelvärde. Genom att jämföra hur långt det är att cykla närmaste vägen med den mest lämpliga vägen ur ett cykelbarhetsperspektiv framgår att cyklister i vissa fall får betydande omvägar. Omvägarna leder i sin tur till fallande intresse av att cykla samt att vissa cyklister antagligen gärna också genar på trafikfarliga vägar. Genom kombinera metoden en reseefterfråga utifrån befolkningsantal och avstånd går det också räkna ut vilka cykelvägar som borde byggas först.
Ta del av en unik cykelbarhetsklassificering som täcker hela landet.
Resultatet från cykelbarhetsklassificeringen kan användas på flera olika sätt, i huvudsak ligger styrkan i tillämpningar i tillgänglighetsmodeller och -analyser, som en så kallad ruttvalsmodell. Det kan till exempel vara tillgänglighet till skola, arbetsplatser eller kollektivtrafiken. Metoden kan också identifiera barriärvägar och kvantifiera hur många som drabbas av hindren eller uppskatta bästa placeringen av en gång- och cykelbro över en å.
Resultatet från cykelbarhetsklassificeringen finns att ladda ner här (avser vägnätet 2021-05-01):
Kartlagren är ganska tunga och går därför relativt långsamt i vissa tillämpningar, men genom Tyréns kan du mot hostingkostnad få dem som WMS-länk eller få tillgång till den snabbare mapboxkartan ovan som bakgrundskarta i planer eller i gis-program. Vi hjälper dig också gärna med att genomföra analyser och deltar gärna i utvecklingsprojekt eller handleder examensarbeten inom området. Vill du ha klassificeringsalgoritmen till FME kan du kontakta Jonas Hedlund. Den skickas kostnadsfritt.
Upptäcker du att något inte stämmer ska det i första hand felrapporteras till NVDB. I den bakomliggande algoritmen för att skapa klassificeringen görs nämligen ingen manuell handpåläggning, vilket betyder att felen måste rättas till i källan. Detta är till och med ett av syftena med projektet, att synliggöra NVDBs innehåll och brister så att den cykelrelaterade datan kan förbättras.
Cykelbarhetsklassificeringen är inte slutgiltig, utan en ansats där alla inblandade steg kan förbättras. Det pågår även en del relaterad forskning i ämnet. Om något skaver i själva algoritmen vänder du dig till Jonas Hedlund.
I rapporten Cykelbarhetsklassificering av väg- och gatunätet beskrivs metoden och de avväganden som har gjorts.
