Tyréns har tagit fram ett kulturmiljöprogram för Åredalen. Programmet beskriver kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader och ska fungera som ett kunskapsunderlag för kommunens arbete med att värna och ta tillvara kulturmiljön i samhällsplanering och byggande.
Programmet handlar också om att intressera och engagera kommunens civilsamhälle och näringsliv i kommunens kulturarv. I arbetet med kulturmiljöprogrammet har därför också dialogaktiviteter med allmänheten genomförts.
Kulturmiljöerna i Åredalen är framför allt förknippade med de storslagna odlingslandskapen i dalgångssluttningen och bebyggelse kopplad till turismens utveckling. Men det finns mer att upptäcka. Behovet av att lyfta fram kulturmiljöns mångfald var också ett behov som framkom på dialogaktiviteterna. Ett övergripande mål är att varje tid ska berätta sin historia genom att bibehålla varje utvecklingsperiods signum, likt årsringarna på ett träd. Varje årsring berättar en del av vår historia.
Likt årsringarna på ett träd berättar varje årsring en del av vår historia.
Åredalen är sedan förhistoriskt tid ett renbetesland där samerna flyttade med sina renar till olika platser beroende på årstid. Samernas livsstil har i Åredalen lämnat få fysiska spår efter sig. Åredalen har också varit historiskt betydelsefull för kommunikationer mellan Sverige och Norge. På medeltiden stannade exempelvis tusentals pilgrimer från hela Europa vid Åre gamla kyrka under sin vandring till Olav den heliges grav i Nidarosdomen. S:t Olavsleden, som är världens nordligaste pilgrimsled, har idag åter blivit en populär vandringsled.
Järnvägens tillkomst under 1880-talet kom påtagligt att förändra förutsättningarna för såväl turismen som jordbruket i Åredalen. Jämtlandsfjällen blev tillgängliga för en större allmänhet, både från Sverige och kontinenten. Mötet med den fjällnära allmogekulturen blev för många turister en exotisk upplevelse och en stark kontrast till det moderna, industrialiserade livet i staden. Före järnvägens dragning fanns inget samhälle med namnet Åre, här låg tre byar. Hotell, pensionat, villor och stugbebyggelse från olika stilepoker utgör exempel på uttryck för Åre förändring från en jordbruksbygd till en berömd skiddestination. Vandringsleder för turister i och omkring Åredalen bygger i många fall på äldre färdstråk över fjällen till fäbodar och fångstgropar.
Åredalen är under fortsatt hårt exploateringstryck. Utmaningar idag är bland annat kopplade till att bibehålla dalgångens attraktivitet knutet till det öppna odlingslandskapet, den lokala byggnadstraditionen och möjligheten att läsa och förstå turismens framväxt i området över tid.
Beställare: Åre kommun.
